Uppdatering: läs följande inlägg först.
Lite tidigare här i veckan publicerade Internetworld en intervju med Anders Aleborg, angående Bineros blogg. Där berättar Anders att bloggen är bland det bästa företaget har gjort, att bloggandet upptar en kvarts tjänst men att det definitivt är värt det.
Från början var han lite skeptisk:
– Hur ska jag hinna blogga? tänkte jag. Men jag ändrade åsikt ganska fort. Det är kul att blogga!
Det här fick mig att fnittra lite.
Faktum är att jag har skrivit praktiskt taget varenda en kraftigt övervägande majoritet av alla inlägg i Bineros blogg, från dess att vi började blogga till dess att jag lämnade företaget. De som tidigare följde den bloggen har säkert redan förstått det, med tanke på att mitt språk och mina uttryck genomsyrade den rätt så väl.
Inläggen publicerades under olika namn enbart för att det skulle se ut som att hela företaget bloggade. Men jag var väldigt ensam och motarbetad. När jag efterfrågade hjälp, underlag eller respons från mina kollegor så fick jag oftast kalla handen.
Det är rätt så långt från den bild som Anders nu försöker förmedla.
Jag får tillägga att det faktiskt hände att jag fick förslag till blogginlägg från mina kollegor. Dessa fick jag justera, komplettera och illustrera innan publicering. Under två års tid handlade det om ungefär 10-15 inlägg.
Nu kanske det låter som att jag är bitter över att Anders försöker ta åt sig äran för Bineros blogg. Men så är inte fallet. Jag vet vad jag har gjort och de som känner mig vet det likaså. Det är det viktigaste av allt, det är det som räknas.
Jag vill heller inte smutskasta Binero. Binero har gjort många bra saker för hela webbhotellsbranschen och ingen enskild person kan ta åt sig äran för allt det. Inte jag heller.
Jag vill bara, återigen, trycka på för mer öppenhet.
Öppenhet i sociala medier, som bloggar och microbloggar, handlar inte bara om att lyfta fram sig själv i enbart positiva ordalag, så som det fungerar med t ex traditionell PR. Det handlar lika mycket om om att vara mänsklig och visa att man har fel och brister.
Bineros bästa blogginlägg är de som handlade om driftstörningarna med VonAnka. Jag skrev dessa, med hjälp av driftteknikerna på Binero, och jag var löjligt noggrann med att få ut så mycket och detaljerad information som möjligt. Om man läser dem idag kan man se hur desperat och villrådig hela situationen var.
Driftstörningarna föranledde även den automatiska driftinformationssidan hos Binero. När jag först föreslog en sådan sida så föll det inte i allför god jord. Men efter alla driftstörningar, med tillhörande detaljerade blogginlägg och kommentarer, så förverkligades sidan till slut.
Pricken över i:et med VonAnka var Office Space-klippet. Även om VonAnka inte slutade strula med detta (villrådigt som sagt) så visade det vår mänsklighet och frustration, vilket fick våra kunder att visa sympati.
Mig veterligen har dock varken Anders eller Göran sett Office Space än.
Det finns ändå ett par saker jag ångrar med mitt bloggande hos Binero.
Innan jag började blogga hos Binero så hade jag, som vissa av er kanske minns, en personlig blogg. Den var jag tvungen att lägga ner, för att fokusera på Bineros blogg. Vissa saker jag skrev personligen, såsom min skarpa kritik av .SE, var nämligen inte “så lämpligt” för Binero.
Det var inte bara personligen som jag censurerades. Ett flertal inlägg som jag skrev på Bineros blogg plockades bort av andra medarbetare på företaget (som noterat av bl a Surftown). Jag säger inte att alla mina inlägg var bra, men de var ändå ärliga och uppriktiga försök till inlägg.
Det är bättre att publicera och rätta, med ursprunglig text kvar, än att radera allt.
Kontentan av detta är: öppenhet är ärlighet, även när det gör ont. Det här är ett blogginlägg som är extremt ärligt (och som kan göra ont om Binero ger sig på mig).
Men nog om detta.
I intervjun hos IW berättar Anders även att Binero ska börja blogga mer frekvent. Frekvensen har minskat sedan jag försvann, vilket tycks ha smittat av sig på övriga bloggande webbhotell (det är snart en månad sedan Surftown senast bloggade).
Jag hoppas verkligen att Binero kan hålla bloggfanan högt i webbhotellsbranschen och att deras blogg inte förvandlas till en slentrianmässig och tråkig PR-maskin, utan att den kan fortsätta vara ärlig och intressant. Heja Binero! 🙂
OBS: under 2007 skrev Anders faktiskt detta blogginlägg helt själv.
Jag måste säga att jag blir oerhört besviken på dig Jonathan. Den här smutskastningen är helt utan dess like. Tydligt utlopp för något slags frustration och bitterhet. Och sen har du mage att påstå att så inte är fallet och att det viktiga är att dina vänner “känner till det”. Varför behöver du ge uttryck för det här då? För att i nästa andetag påstå att du inte smutskastar företaget. Hyckleri!
Jag skrev visserligen inte många inlägg i bloggen, kanske 6-8 st? Men inget av dem skrevs av dig, Jonathan. Däremot “granskades” de av dig innan. Det hade jag själv inget emot men inte heller något att säga till om. I flera av mina blogginlägg ledde också det till att du gjorde mindre justeringar i inläggen. Och jag vill minnas att i ett enstaka fall fick jag t.o.m. motsäga mig en justering eftersom det inte kändes som mitt sätt att uttrycka mig.
Vissa fick du kanske trycka mer på för att få vissa att blogga än andra, t.ex. C. Och jag påstår inte att det har hänt att du hjälpt andra att få ut blogginlägg i deras namn. Du författade majoriteten av alla inläggen själv, ja. Men främst under ditt eget namn! Du jobbade med marknadsföring på Binero (Aleborg Solutions under min tid) och bloggen var ett sätt att marknadsföra företaget. Inte så konstigt att du syntes mest där.
Men att du skulle ha författat “praktiskt taget varenda inlägg” är en ren, ursäkta språket, jävla lögn.
Patrik, under din tid på företaget var stämningen bättre än mot slutet och trots att vi bara arbetade tillsammans en kortare tid (knappt ett halvår) så hör du till en av de personer som skrivit absolut flest “egna inlägg” i den bloggen. Men du var ett undantag. Som exempel på detta så skrev G. aldrig något eget inlägg, under min tid där, och han har arbetat näst längst på företaget.
Kalla mig lögnare om du vill, men det här är min förklaring och återgivning av hur jag upplevde det hela. Att jag ens berättar detta beror på att jag vill visa hur öppenhet fungerar i sociala medier. Jag är rädd för att Binero håller på att vika av från detta upplägg, därav referensen till PR-maskinen. Förhoppningsvis kan detta bli en väckarklocka för dem. Jag vill som sagt att Binero ska lyckas med sin blogg, eftersom det sporrar alla andra i branschen.
G må ha arbetat näst längst på företaget men jag ser ändå ingen koppling mellan antalet år på företaget och viljan att skriva blogginlägg, men det är en annan sak.
Du generaliserar, i ditt inlägg, på ett sätt som bara förstärker din sida av det hela och det är synd. Det är uppenbart att det inte är en objektiv syn och därför väljer jag att förmedla min syn (från min tid på A.S.). För att hjälpa dig lite med “öppenheten” i din blogg.
Det va mycket riktigt du som låg bakom införandet av bloggen på A.S. och det var du som gav ett driv i den. Det kan man väl räkna av någon som jobbar med marknadsföring? Och bloggen gjorde verkligen susen för företaget anser jag! Men jag vågar påstå att ingen har krävt av dig att skriva inlägg i deras namn. Faktum är att jag inte kände till att det någonsin hände, för det gjorde det aldrig med mina inlägg iaf. Men isåfall, vems lösning var det? Vågar du påstå att det var någon annans idé och att du, motvilligt, gick med på det? Du låg bakom allt, minst lika mycket som alla andra. Men nu vänder du allt det du stod bakom mot Binero istället. Det märks tydligt att du inte vill att någon annan ska ta heder av ditt arbete och att det är det som genomsyrar inlägget.
T.ex. ditt konstaterande att varken Anders eller Göran lär ha sätt Office Space ännu. Genialiskt skrivet för att implicit hävda att Office Space-klippet faktiskt var din idé, lysande!
Öppenhet må räcka långt, men du missar den andra nyckeln; Ödmjukhet. Det här inlägget vände verkligen upp och ner på min bild av dig, Jonathan. 🙁
Patrik, jag förstår att du är upprörd. Vi arbetade ihop med bloggen under tre månader, mellan april och juli 2007, och som jag skrev tidigare så var du ett positivt undantag vad det gällde individuella bidrag.
Arbetet med bloggen utvecklades ordentligt under min på företaget. Att jag skrev inlägg i andra namn berodde helt enkelt på att ingen annan skrev några inlägg. Om du hade varit med längre så tror jag du hade känt igen mer av det jag berättar.
Jag har försökt vara ödmjuk, men det är svårt. I synnerhet när andra tar åt sig för arbete jag utfört. Oavsett vad så ska jag tänka över det du skriver. Jag vill som sagt inte verka bitter och ingen enskild person ta åt sig för allt.
Avsikten med mitt inlägg var inte att smutskasta någon, utan att betona vikten av öppenhet.
Var tog ödmjukheten vägen Jonathan? Jag har verkligen stor respekt för vad du gjort för Loopia och framförallt för Binero som inte fanns på kartan för mig innan du kom in i bilden. Och jag har stor förståelse för att man blir förbannad när något tar credit för ens arbete. Men det här inlägget kändes verkligen som ett slag under bältet. Om jag varit dig hade jag nog behållt det här inlägget draftkorgen och ringt om berörd person personligen istället.
Helt rätt.
Det är tydligen mer människor än jag som ser igenom ditt försöka att dölja dina riktiga känslor för Binero bakom en trevlig fasad. Visst, du kan ha gjort mycket bra saker för Binero. Det var ditt jobb, och du lyckades utmärkt.
Jag tycker på sätt och vis du förstör ditt rykte nu genom att flera gånger om försöka antyda att du var “hjärnan” bakom företagets framgång. Genom att smutskasta Binero gör bara dig till boven nu, varför kan du inte bara vara glad över att du lyckats så väl med ditt jobb?
Jag kan förstå din situation, du verkar inte ha fått tillräckligt med beröm för det du lyckades göra… Men det här är inte rätt sätt att visa dina meriter på.
Nej, det var inte rätt och jag har följt upp detta med ett nytt inlägg.