Vad kostar molnet?

Efter gårdagens avslöjande om att jag har lagt upp sulo.se hos Amazon så har en fråga framträtt mer än något annat. Det är frågan om vad det kostar att använda sig av Amazons molntjänster. Och det är en fråga som är långt ifrån enkel att besvara.

Amazon har ett stort antal tjänster i sitt moln. Jag använder mig främst av dessa:

EC2

EC2, eller Elastic Compute Cloud, är själva kärnan i Amazons moln. Med denna tjänst sätter man upp sina servrar, med valfritt operativsystem och innehåll. EC2-instanserna levereras både i olika storlekar (vad det gäller CPU, minne, HDD osv) samt på olika geografiska platser (USA och Europa). De debiteras timvis och kostnaden ligger mellan 0,75 – 9,58 kr/timme.

Just nu kör jag ett par små EC2-instanser i USA. Innan dess att jag har fått upp hela systemet är det både dumt och onödigt (samt för kostsamt) att dra på någon större växel. Så min månadskostnad just nu, utan någon balansering och redundans, är ca 1 500 kr.

S3, CloudFront

S3 står för Simple Storage Service och det är den mest grundläggande lagringstjänsten i Amazons moln. Det finns ingen begränsning vad det gäller mängden data som man kan lagra på S3 och man betalar bara för den lagring man använder, trafiken till/från S3 samt antalet anrop till S3 (anrop = läs/skriv).

S3 är enkelt uttryckt en jäkligt långsam nätverksdisk. För att snabba upp den kan man bl a använda CloudFront, vilket är en enorm cache. CloudFront kan styras geografiskt, så att man kan hänvisa besökare till olika fronter beroende på deras geografiska placering.

För min del är kostnaden för S3 knappt hundra kronor än så länge. Den största delen av min lagring består inte utav hemsidematerial (HTML/PHP, databaser osv) utan snarare kopior av mina EC2-instanser. Med dessa kopior kan jag få upp en helt ny server på 2-3 minuter.

ELB, Auto Scaling, CloudWatch

Elastic Load Balancing, Auto Scaling och CloudWatch är tre tjänster som är gjorda för varandra. Som namnen antyder så används de för att balansera, skala och övervaka tjänster hos Amazon. Jag kommer att använda de här tjänsterna för mina EC2-instanser.

Rent konkret innebär det en servermiljö som helt automatiskt både växer och minskar vid behov, samt balanseras ordentligt (det går givetvis även att balansera det hela geografiskt, så att man t ex kan skicka trafik till ett moln om ett annat moln inte svarar ordentligt). .

Kostnaden baseras på timvis användning (varje lastbalanserare + varje övervakad server) i kombination med trafiköverföring (genom lastbalanseraren). Än så länge har jag mest labbat med detta, så jag kan inte ange någon exakt kostnad här.

Övrigt

Utöver Amazons molntjänster så använder jag flera andra tjänster, där ytterligare kostnader tillkommer. Jag kör t ex mina domäner genom Comwired, vilket är en amerikansk DNS-leverantör som har stöd för unicast anycast (tack L-G!) och geografiska namnservrar.

Men den största kostnaden är egentligen min tid och arbete med allt detta.

Molnet är långt ifrån enkelt att förstå sig på vissa gånger, det är mycket tack vare det som många traditionella servernördar fnyser åt det. Tar man sig däremot tid att lära sig det hela så får man en helt annan syn på molnet.

Molnet är inte detsamma som ett vanligt webbhotell. Det är inte heller en VPS eller en dedikerad server (även om det finns vissa likheter där). Om t ex en EC2-instans dör så kan man inte bara starta upp den igen, den behöver istället återskapas (med lämpliga verktyg) och synkas mot servermiljön.

Om du har ett traditionellt webbhotellskonto idag så är molnet inget för dig. Åtminstone inte än. Kostnaden är för hög och oberäknelig, samtidigt som du behöver tekniska kunskaper utöver det gemene man har. För en (1) liten server (+ bestående lagring) i Amazons europeiska moln får du räkna med åtminstone 800 kr/månad.

Men molnet kommer närmare gemene man (och kvinna), det kan du ta mitt ord på.

Det här inlägget postades i Arbete och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 svar till Vad kostar molnet?

  1. Även om jag är lite tråkad av hela molnterminologin så följer jag denna serie med spänning. Dock så har jag en fundering.

    När du säger att Comwired har stöd för Unicast, menar du Anycast?

    Orsaken till att jag frågar är att Unicast innebär att man skicka information till en mottagare (alltså det man kör typ alltid).

    Anycasting däremot handlar om att man kan sprida servrar geografiskt men låta dem ha samma address och genom routing skicka trafiken till den närmaste tillgängliga noden.

    Om jag har missförstått något och Unicast verkligen är något som man bör marknadsföra så ska jag genast peta Fredrik i sidan och kräva en uppdatering av hemsida!
    :D

    Mvh,
    Larsa

  2. Testkonton är härliga i alla avseenden förutom att man oftast glömmer att de är tidsbegränsade. Har gjort samma tabbe själv och man svär lika illa varje gång! :)

    På tal om annats så verkar det ju vara full proppat i stockholmsområdet nästa vecka! Pride, IETF och Larsa kommer till staden fär att stanna veckan ut! Chansen att vi springer in i varandra blir alltså högre än på länge!

  3. Nikke Lindqvist skriver:

    Molnet kryper närmare, men än kostar det lite för mycket.

    This comment was originally posted on FriendFeed

  4. Mikael skriver:

    Hej,

    Nu kanske du har nämnt det någonstans, men hur ser kostnaderna ut idag när du kör Kaizr i produktion?

    Skulle vara intressant att se en uppdatering om hur läget ser ut idag osv.

  5. Mikael skriver:

    Hej,

    Nu kanske du har nämnt det någonstans, men hur ser kostnaderna ut idag när du kör Kaizr i produktion?

    Skulle vara intressant att se en uppdatering om hur läget ser ut idag osv.

  6. Jonathan skriver:

    Ja, det ska självklart vara anycast. Blir såna där fel när man inte roddar DNS-servern själv ;) Har rättat inlägget också.

    Det var förövrigt DNS:erna som satte stopp för sulo.se tidigare idag, eller snarare att jag missade att pröjsa dem. Min 30 dagars test tog lämpligt nog slut idag. Snacka om timing.

  7. Jonathan skriver:

    Hehe, du får höra av dig när du är i stan, så får vi ta en bärs eller två.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>