Några rader emellanåt

Det har gått nästan en månad sedan mitt senaste blogginlägg. Och precis som vanligt så beror det inte på att inget har hänt, utan att det händer alldeles på tok för mycket.

Merparten av min tid, den senaste månaden, har spenderats på min dotter. Hon närmar sig 7 månader med stormsteg och har själv börjat ta sina första små steg. Vi beger oss dagligen ut på promenader till skogs, både med och utan fiskespö. Hennes naturvana är sannolikt större än merparten av alla 7-åringar.

Varje dag är ett äventyr, som vårdas ömt.

Om kvällarna sitter jag och knackar med Kaizr och några konsultuppdrag. Merparten av mitt arbete fokuseras på WordPress och molntjänsterna hos Amazon. Men jag har även ett stort marknadsföringsuppdrag på gång. Vad det handlar om låter jag vara osagt, men det är riktigt spännande.

I övrigt så fortsätter arbetet med vårt hus. Den närmaste tiden ska hallen få ett nytt innertak, köket ska färdigställas, vi håller på att göra om rejält i vardagsrummet (mer fokus på umgänge, mindre på TV:n) och så ska Ediths rum renoveras. Ja, och så måste vi lägga nytt tak väldigt snart också.

Till sist så har uttrycket frivillig enkelhet börjat sätta sig hos mig. Jag har inte gjort mer än att läsa en hel del om det, men ju mer jag läser desto mer intressant är det. Huruvida det blir något konkret av detta får vi se. Ett enklare liv är alltjämt lockande.

2 svar på ”Några rader emellanåt”

  1. En enkelt tillvaro är vad jag saknar mest från Zanzibar. Nu hade vi mångdubbelt mer pengar varje dag än mannen på gatan och med det kom en känsla av att vi kunde göra vad vi ville men gjorde det inte. Kanske en falsk känsla av enkelhet.

    Z har många lyxiga hotell med AC, moderna sängar och allt det. Men i det långa loppet spelar det ingen roll. När vi kan mötas över kulturgränserna utan att behöva filtrera oss genom materialismens fejkstatus har vi kommit långt.

  2. En enkelt tillvaro är vad jag saknar mest från Zanzibar. Nu hade vi mångdubbelt mer pengar varje dag än mannen på gatan och med det kom en känsla av att vi kunde göra vad vi ville men gjorde det inte. Kanske en falsk känsla av enkelhet.Z har många lyxiga hotell med AC, moderna sängar och allt det. Men i det långa loppet spelar det ingen roll. När vi kan mötas över kulturgränserna utan att behöva filtrera oss genom materialismens fejkstatus har vi kommit långt.

Kommentarer är stängda.