Idag är första dagen, tillbaka i verkligheten, för mig.
Det har gått knappt 3 veckor sedan Edith kom till världen. Under denna tid har jag knappt rört ett finger på nätet. Men mina tankar kring mitt arbete, engagemang och intresse för nätet har vandrat desto mer. Det har varit väldigt lärorikt.
Även om jag till viss del hade det på känn så var avskedet från Binero väldigt snabb och rätt så oväntat. Jag fick lämna allt på dagen. Det jag hade arbetat med och byggt upp under flera år togs ifrån mig på bara några timmar.
När jag kastades ut i arbetslösheten och osäkerheten började min hjärna spinna loss rejält. Jag är en idéspruta och jag har aldrig haft svårt att hitta jobb. Men på något sätt fastnade känslan av osäkerhet, trots ett säkrat arbete. Det gjorde att jag inte kunde slå mig till ro ordentligt, att jag fortsatte söka nya utmaningar.
Sedan tiden från Binero har jag tagit mig an ett flertal större uppgifter och projekt, utöver mitt arbete och min nya affärsidé. Dessa saker har förvisso varit väldigt intressanta och stimulerande, men de har även inneburit att jag tappat fokus. Samtidigt har antalet meddelanden, som ska besvaras, i min inkorg växt från 0 till 500+.
När Edith kom blev det ett totalt stopp.
(bild borttagen)
Antalet missade deadlines spikade och min inkorg exploderade. Jag började få panik och kände mig både låst och förtvivlad. Men mitt i allt kaos var jag ändå lyckligare än någonsin tidigare.
Jag släppte taget, lutade mig bakåt och började fundera.
Från och med nu kommer jag inte engagera mig i något större projekt, utöver Reklamfritt.se och min nya affärsidé. Åtminstone till dess att de här projekten är någorlunda självgående. Min inkorg ska även tömmas och förbli tom konstant.
Även om det tar mig emot att behöva tacka nej och säga ifrån så är det ändå bäst, både för alla andra och mig själv (och min lilla familj). Jag kan inte rädda hela världen och förlora mig själv. Nu är det fokus som gäller.
Vad har hänt annars sedan sist? AIK har tagit dubbeln och jag har fyllt gubbe. Men det är sekundärt som sagt. 😉
Hur går det med den nya affärside ? Står det fortfarande och stampar eller har det hänt något mer sen sist?
Det går alldeles utmärkt faktiskt. Vi kör en stängd beta sedan ca 3 månader tillbaka. Om allt går som det sig bör så kommer jag kunna berätta mer om inte alltför lång tid.
Vad kul! Hör av dig om du behöver extra beta testare 🙂 Har nästan länktat för att testa det efter vi pratade senast.
Fyllt gubbe? Grattis på 40-årsdagen i efterskott.
Hallå där, man fyller väl ändå gubbe vid 30? 🙂 Tack för den.
Bara att gratulera – och hälsa välkommen i gubbarnas krets. Det är nu livet börjar.
Och om det är något jag kan göra för att stödja dig med din nya idé, så säg bara till. I’m serious. Det kliar i fingrarna.
Låter vettigt och känner igen känslan. Fast utan att ha barnet då… 🙂
Välkommen tillbaka!
Ser ut som om Edith ligger på en Binero-fleece, fick du med dig en sådan när du evakuerades i all hast — hihi.
Nä, det är nån fancy-pancy babyfilt som min fästmö skaffat. En väldigt mjuk och bra sådan.
Jag fick däremot en Binero-handduk en tid efter att jag lämnade dem. Den används flitigt för att torka bajs. 😉
Även jag fick samma stillestånd, fast jag fick iofs två barn samtidigt så jag fick totalt stillestånd.
Men var beredd, när dottern din blir lite äldre, +6mån börjar ideérna spruta som aldrig förr.
Man kommer på mycket galet (och bra) enbart att vistas kring spädbarn, saker man aldrig någonsin tänkt på annars men som är klockrena att vidareutveckla 😉
Häftigt värre, det ska jag tänka på 🙂
Låter klockrent och smart Jonathan. Fokus är allt – och familjen först.