Lev hårt och dö ung, eller bli en del av molnet

Jag inledde min karriär i webbhotell- och domänbranschen för sådär en 10 år sedan. På den tiden erbjöd Hotmail ett par MB gratis e-post, Geocities förorenade nätet med bannerfyllda hemsidor och Telia var det största ombudet till .SE. Telekomföretagen erbjöd attraktiva priser och lösningar för internetuppkoppling, men om man ville ha en seriös hemsida och e-post, med en egen domän, så var man tvungen att sälja en njure.

Webbhotellen, som idag är .SE:s främsta återförsäljare, är ett resultat av telekomföretagens nonchalans i slutet av 90-talet. I deras ögon var webbhotellsverksamheten sekundär, något som var alldeles för ogynnsamt och som inte passade in i deras ordinarie tjänsteutbud. Deras arrogans skapade dagens webbhotellsmarknad, en marknad som idag på många sätt har passerat telekommarknaden.

När webbhotellen dök upp så var det ofta unga, hungriga och teknikintresserade personer (läs: nördar) som stod bakom företagen. Vi hade inga ingenjörsutbildningar, men däremot en massa jävlaranamma. Det fanns inga regler för hur webbhotellen skulle, eller inte skulle, agera. Vi erbjöd människor enkla och prisvärda lösningar för hemsidor och e-post. Oavsett om det handlade om att köra servrarna hemma i garderoben eller skramla ihop bättre begagnade datorer som fick agera servrar så fick vi (oftast) ihop det. Sveriges största webbhotell, Loopia, började t ex i ett kontor på 14 kvadrat.

Under årens gång har webbhotellen växt till sig. Idag är merparten av dessa företag väldigt seriösa aktörer, med gedigen organisation, kompetens och teknisk infrastruktur. Foliehattar och jolt-cola har bytts ut mot slipsar och lattemaskiner. Det är inte längre rock’n’roll.

Webbhotellen har blivit feta och nöjda

På samma sätt som telekomföretagen agerade tidigare, så agerar webbhotellen idag. Och på samma sätt har det dykt upp företag som fyller hålen hos webbhotellen. Det bästa av alla världar finns inte längre hos ett webbhotell. Nej, det finns istället hos specialiserade tjänsteleverantörer.

Om man vill ha den bästa e-postleverantören i världen idag så skaffar man sig Google Apps. Vill man ha det bästa hemsidesystemet så heter lösningen WordPress (eller Drupal, Joomla osv beroende på religiös övertygelse). En gemensam faktor merparten av dessa företag och lösningar är deras nära kopplingar till molnet.

Molnet, eller cloud computing, har blivit något av ett modeord. Men det handlar i grund och botten om att leverera en tjänst som behövs, när de behövs, till en kostnad som motsvarar tjänstens omfång och utförande (hur länge/mycket den används). I takt med att uppmärksamheten och kännedomen om molnet dessa tjänster ökar (först i de tekniska kretsarna, därefter hos allmänheten) så kommer webbhotellen att tappa kunder. Molnet är nämligen något av en mardröm för traditionella webbhotell, som ingenting älskar mer än kunder som bara betalar för sig och knappt använder deras tjänster. Därav den stora skepticismen till molnet hos många webbhotell.

Det finns dock två viktiga skillnader mellan telekomföretagen och webbhotellen

För det första så har många webbhotell inga andra tjänster att falla tillbaka på. Telekomföretagen hade vanlig telefoni, mobil telefoni, internetuppkopplingar osv. Om intresset för webbhotellens tjänster försvinner så kommer webbhotellen att rasa ihop totalt. För det andra kan webbhotellen anpassa sig och bli en del av molnet. Det är ingen liten uppgift, men om viljan och intresset finns kan webbhotellen som ställer om sig bli en del av framtiden istället för en notis i nätets spännande historia.

Oavsett vad så står alla webbhotell inför sin största utmaning hittills. Och det är detta vi kommer att diskutera under webbhotellsseminariet på Internetdagarna 2009.

Missa inte! Jonathan Sulo moderator för diskussionen kring ”Utmaningar på webbhotellmarknaden”, 3 nov klockan 15.30 på Internetdagarna 2009, Anmäl dig här Gå till programmet.