Gammal kärlek rostar aldrig

Förra helgen firade Loopia sitt 10 års jubileum. Även om jag inte var välkommen till kalaset (tillsammans med andra tidigare medarbetare) så kan jag inte låta bli att hylla det företag som jag har lagt ner både hjärta och själ i, under den största delen av mitt yrkesliv.

Loopia hette från början NetConnect och var en återförsäljare till Digikom. Det var dock bara ett namn i mängden, så Sam Nurmi satte ihop ett nytt namn. Han försökte först få igenom Loop Interactive – men lyckades inte – så han förkortade det till Loopia.

Sam arbetade vid denna tid på Makalös, där även jag fick anställning. Vi blev snabbt goda vänner och när han fick loss kapital till egna datorer så hjälpte jag honom att sätta upp de första servrarna till Loopia. Det ena ledde till det andra och till slut satt vi i ett litet och stökigt rum, fullt med datorer, och lekte webbhotell.

Lekte är dock väldigt missvisande. Faktum är att vi arbetade hårdare, smartare och mer målinriktat än någon annan i branschen.

Loopia var mer än bara ett arbete. Sam och jag umgicks flitigt även utanför jobbet. Jag har till denna dag aldrig träffat en så driven, övertygad och dedikerad entreprenör som honom. Även om jag och övriga medarbetare hade del i Loopias framgång så hade ingenting hänt utan Sam.

Seriositeten till trots, vi hade även våra mindre seriösa stunder.

Jag minns t ex hur vi förfestade och surfade på kontoret en gång. Det var alldeles i början av Loopias verksamhet och det fanns inte tillräckligt med datorer åt alla, så en tjej surfade på en Windows-server. När vi gick därifrån så stängde hon av datorn, men Sam upptäckte det i sista stund.

Vid ett annat tillfälle gick en Windows-server på knäna pga för lite minne. Det var mitt på dagen, så jag stängde av den och drog ut alla sladdar blixtsnabbt, tryckte in det nya minnet och satte på den igen. Plötsligt luktade det bränt – jag hade fått in minnesmodulen åt fel håll. Som tur var fanns det en obränd minnesplats kvar.

En annan gång lyckades en kollega radera alla zoner på vår sekundära DNS-server. Jag minns hans panik, till dess att jag lugnade honom med att vi kunde plocka allt från den primära DNS-servern. Som sekundär DNS-server använde vi f ö min gamla AMD K6-2 350 Mhz med 128 MB RAM och 10 GB HDD fram till 2005-nån gång.

Den datorn fortsatte vi använda även efter det, under namnet s666.loopia.se.

Ett återkommande problem på Loopia var kylan. Vi hade aldrig någon riktig serverhall och kylanläggningen var inte anpassad för vår verksamhet. Jag minns fortfarande hur jag blev inringd till kontoret efter en blöt utekväll, för att öppna alla fönster, dra igång de vanliga fläktarna och till slut däcka på soffan.

Att sova på kontoret var inget ovanligt för mig. Faktum är att jag bodde på kontoret under en månads tid, efter att det hade tagit slut med en flickvän. Det gick rätt så bra, även om ljudet från servrarna (som stod i samma lokal) gjorde det lite svårt att sova. Varmt och skönt var det i alla fall.

Jag skulle kunna rabbla roliga och helt otroliga händelser från Loopia hur länge som helst. Under 3-4 år fanns det inget bättre ställe att jobba på i Västerås (eller resten av landet). Jag är fortfarande fylld av beundran inför den kompetens som vi lyckades få ihop på ett och samma ställe.

Även om vi var ett glatt gäng så hade vi våra mindre roliga stunder.

Jag kommer aldrig att glömma den tomhet och sorg som uppstod när en av våra unga kollegor gick bort. Chaleb, som han kallades, var en ljuspunkt i många liv. Vi saknade och sörjde honom som en familjemedlem.

Idag är Loopia ett minne blott av det webbhotell som, välförtjänt, var bäst i Sverige.

Loopia köptes upp av Active 24 under 2005, med löften om att vi skulle få fortsätta utveckla det som tidigare. Det var tomma löften och Loopia tömdes på pengar för att hålla Active 24 flytande. Något år senare utförde Mamut ett fientligt uppköp av Active 24 och resten är historia.

Idag är Loopia inget mer än en norsk nickedocka.

Om det är något som jag verkligen saknar från Loopia så är det det gamla gänget. Merparten av dem arbetar idag för Sam och Pingdom/Atomia. Endast en av dem är kvar på Loopia (och håller dem flytande).

Det var ett enormt privilegium att få arbeta med dessa människor.

Jag brukar inte ångra saker. Det finns dock en sak jag ångrar från Loopia. Utan att gå in på detaljer så var det en fråga där jag borde ha stått på mig mer. De som var med, de förstår. Om jag hade gjort det så hade Loopia sett väldigt annorlunda ut idag.

Men samtidigt så hade jag inte varit där jag är om det inte var för denna utveckling. Jag har en underbar fästmö och dotter och jag bor åter på Värmdö. Till skillnad från min tid i Västerås så har jag ett lyckligt privatliv idag.

Oavsett vad så kommer jag aldrig att sluta älska och hylla de människor som byggde Loopia och den tid vi fick tillsammans. Det är som vi brukade säga: en gång Loopian, alltid Loopian. Så grattis till oss!

Dagens outfit

19 tankar på “Gammal kärlek rostar aldrig

  1. Loopia var en av de mest spennende prosjektene som Active 24 kjøpte og (muligens) det eneste oppkjøp som ga penger i kassa.
    Det er synd å se at Loopia i dag har forsvunnet til ”steinalderen” (les gammel elefant).

  2. Det där om uppköpet var en nyhet för mig och standardsvaret på mailet känns igen. Inte direkt som hos Binero som ibland ringer upp (på dagen) eller att Kjetil svarar via Twitter mitt i natten.

  3. Jag tänker fortfarande på Chaleb ibland faktiskt.

    Jag brukar vara ganska tyst av mig på Internet och inte skriva publikt som du vet Jonathan, men jag behöver nog göra ett undantag och kommentera detta.

    Om vi pratar anekdoter så kan jag lägga till en. När slutade som programmerare på ABB och började på Loopia och kom in i serverrummet så noterade jag en trött Netgearrouter som blinkade orange som en galning. Jag undrade varför det var så mycket packet collisions. Jag bytte ut den mot en OpenBSD-router istället. Efteråt ringde kunder och undrade om vi uppgraderat linan.

    Du skriver ”Loopia var mer än bara ett arbete”. Så är det fortfarande för mig Jonathan. Det var jävligt tråkigt att se hur du började kasta skit på oss från Bineros sida. Du kanske tycker att det ingick i din ”marknadsföringsstrategi”, men det går faktiskt att marknadsföra tjänster utan att hugga fd. kollegor i ryggen. Trist att pajkastningen bara fortsätter, även fast det var länge sedan du hade insyn i Loopia.

    Jag tyckte att du var en ganska trevlig prick med hyggligt vettiga åsikter medan du jobbade på Loopia, men dina handlingar efter det fram till idag har visat att jag kanske misstog mig. Det kom ingen ex-Loopian till festen i egenskap att vara ex-Loopian som du påpekar, det var inget unikt för dig. Kanske tråkigt, det finns flera personer jag gärna hade sett där men jag fick iallafall träffa Fredrik, Sam, David, Larsa och Mladen! (som visserligen inte är ex-Loopian). Jag hade inget inflytande över vem som kunde komma och inte, men jag vettefan om jag hade bjudit dig med tanke på vad du sagt och gjort efter du lämnade Loopia. Tråkigt.

    Det är lite förbryllande att du fortfarande tror att du vet hur förhållandet mellan Loopia och Mamut ser ut. Att Mamut köpte Active24 var det bästa som kunde hänt Loopia i det läget. Mamut har enligt mina eftarenheter varit en bra ägare av Loopia. Det syns inte alltid publikt vad de gör för Loopia, men så är det väl i många ägar-dotterbolagsstrukturer. Det finns såklart alltid saker som kan bli bättre, men på det stora hela känner jag att jag fått en hög glada människor att kalla mina vänner.

    Men allvarligt talat Jonathan, är det inte dags att kliva ur sandlådan nu? Jag vet att de som inte känner mig så väl har kallat mig bitter ibland, men du visar gång på gång exempel på att du är en värdig guldmedaljör i bitterhet. Iallafall med avseende på tidigare anställningar. Du kan väl vara trevlig istället? Jag vet att du kan.

    @Björn: Vi svarar fortfarande på mail mitt i natten, även fast Sam och Jonathan inte jobbar hos oss längre. Japp, vi ringer kunder också 🙂

    /Daniel, Loopian sedan 2003-02

    • Daniel, stort tack för din kommentar. Jag minns likaså denna händelse. Det var början på vår beundran av dina enorma kunskaper.

      Jag förstår hur mycket Loopia har betytt och fortfarande betyder för dig. Det är en relation som är ömsesidig, då Loopia kommer att falla ihop om/när du lämnar företaget. För mig är du Loopia personifierad idag.

      Jag kan givetvis även förstå att du har tagit illa upp av min kritik gentemot Mamut och Loopias lednings agerande. Det har dock ALDRIG varit min avsikt att kritisera er personligen i Västerås. Jag hyser fortfarande, som jag skrev ovan, all respekt för er.

      Mina angrepp har varit riktade mot Mamut och Loopias ledning, men det är inte alltid media (och andra kanaler) rapporterar saker korrekt. Jag vill be dig – och alla andra i Västerås som har känt sig personligen träffade av min kritik – om ursäkt.

      Jag vet inte hur relationen mellan Mamut och Loopia ser ut idag. Men jag är väldigt väl medveten om hur den såg ut på allra högsta nivå när jag lämnade Loopia (och jag har även fått vissa rapporter därefter). Om du säger att er relation är bra idag, då litar jag på det. Men jag står fast vid min ståndpunkt om att Loopia är ett minne blott av det företag som vi byggde upp fram till 2005.

      Det här inlägget var förövrigt tänkt att markera ett avslut från min sida gentemot Loopia. Jag är inte längre kvar ”i branschen” och jag har inget intresse av att försöka hålla mig kvar vid det som har varit. Det här var – till dess att jag skriver en bok – min svansång och sista hyllning av Loopia.

      • Det är klart att du var medveten om hur det såg ut när du lämnade företaget, du var ju kontorschef. Å andra sidan så var det flera år sedan. Det stämmer nog även att Loopia är ett minne blott jämfört med vad det var tidigare, iallafall på en del punkter. Företaget har utvecklats mycket starkt sedan den tiden på många olika fronter. Framförallt finns en bra struktur idag, något jag ofta saknade från tiden innan Mamut. Projekt tänks genom mer noga innan arbete spills på onödiga saker. Jag kom förvisso från ABB, strukturens högborg, så kanske det var därför jag saknade det.

        Även om jag inte sagt något publikt har jag ofta känt mig träffad av dina stundvis ganska elaka och oinformerade gissningar, både i egenskap av Loopian och ledningmedlem under många år. Men det har mest handlat om att jag tyckte att det var tråkigt att den som skriker högst och spekulerar vildast verkar få mycket mediatid. Kanske inte direkt några nyheter.

        Du får ha det gott Jonathan. Jag hoppas att dina framgångar fortsätter och att du får ett fortsatt ljus framtid 🙂

        /Daniel

        • Tack och detsamma Daniel! Om det är någon som kan hålla ordning på Loopia så är det du. Det där med struktur var aldrig riktigt vår grej 😉

  4. Jag har varit kund hos Loopia i väldigt många år och det är intressant att läsa detta då jag var supernöjd med Loopia förr. Sen hände något, nästan som över en natt, och det blev en massa strul, enormt otrevlig support och till slut beslöt jag mig för att lämna. Domänerna fick ligga kvar så jag använder fortfarande Loopia en del. Och idag är supporten mycket bättre än vad den var när jag flyttade alla webbplatser därifrån. Så det verkar som de är på väg uppåt igen. Men din historia förklarar ju en del…

Kommentarer inaktiverade.