NVP, lokaltidningen här ute på Värmdö, rapporterar denna vecka om dödsstöten för Gustavsbergs porslinsfabrik. Fabriken, som sedan många år tillbaka ägs av det tyska bolaget Villeroy & Boch, har nämligen varslat 220 personer.
Även om det är tråkigt att folk förlorar sina jobb så är inte oväntat.
Fabriken har gått väldigt dåligt, väldigt länge. En gång i tiden arbetade praktiskt taget hela Gustavsberg där. Idag är det bara 300 personer som gör det. Många jag känner har arbetat på fabriken, däribland min far och min bästa vän.
Alla har de vittnat om dålig ledning och låg effektivitet.
Jag sökte faktiskt jobb där en gång i tiden. Vad man kunde och ville var inte viktigt. Det handlade istället om att känna tillräckligt många där. Om jag inte minns fel så nämnde jag fem personer, vilket inte var tillräckligt.
Nu är jag, av förklarliga skäl, inte ledsen för det. Snarare tvärtom.
Men att påstå att fabriken i Gustavsberg skulle haft en chans att klara sig, att planera för en framtida nybyggnad/utbyggnad (vilket har varit fallet) och att bli förvånad och bestört över detta varsel… För det måste man vara väldigt blåögd.
Nu hoppas jag att Värmdö Kommun, som är en förebild på många sätt, gör det enda rätta och förvandlar fabriken till ett företagscentrum.
Fabrikens lokaler är många, stora och intressanta. De rymmer hundratals små och stora företag. Kommunen har redan utlovat stöd till de som har varslat. Detta stöd kan skapa jobb, istället för bidrag.
Gustavsberg är en naturskön ort, med bra kommunikationer, knappt 20 minuter från stan (det är närmare än till Kista). Och Värmdö är en av landets snabbast växande kommuner, både vad det gäller nya bostäder och innevånare.
Några hundra förlorade jobb kan bli flera tusen nya arbetstillfällen.