Igår skrev jag ett av de roligaste blogginlägg jag någonsin har skrivit. Det var ett inlägg om årets blåbärsskörd, som förutspås bli rekordartad. Det var varken särskilt långt eller sensationellt, skönheten låg istället i den naturliga nördighet som källan till prognosen (SLU) stod för.
Och samma sätt som Sveriges yta till 17 % täcks av blåbär så täcks vår gräsmatta, om än förmodligen till en ännu större del, av smultron. Så här ser det ut typ överallt.
På samma sätt som musik och mode kan bli retro och rätt efter en himla massa år (t ex som att Led Zeppelin och utsvängda byxor äntligen får den uppskattning de förtjänar) så finns det ett visst retrotänk även i IT-branschen. Hittills har det mest handlat om hårdvara, men på sistone har även programmeringsspråk blivit retro.
Ett av de äldsta och hetaste programmeringsspråken idag är Erlang. Det är ett språk som kom till redan 1986 och som till en början främst användes för telefonväxlar (Ericsson language). Sedan 1998 är Erlang öppen källkod och används av 1 000-tals företag och entusiaster över hela världen.
Eftersom Erlang från början körde i rätt så små, eller mindre smarta, servermiljöer så är det ett väldigt kompakt och snabbt programmeringsspråk/utvecklingsmiljö. Erlang är även anpassat för distribuerade och simultana processer, vilket gör det idealiskt för t ex kommunikationsintensiva lösningar (som chattar, robotar osv).
Några större företag som har insett storheten med Erlang är Yahoo!, som använder det bl a för Delicious, och Facebook, som använder det för sin chatt.
Och vem vill inte börja knacka Erlang efter att ha sett en reklamfilm som denna? 😉
Tack till mina nördiga kollegor på Globalinn som inspirerade mig till detta inlägg.
Det här är helt underbart. Det är en lirare som har spelat in Queen:s (underbara) låt Bohemian Rhapsody, med hjälp av en massa gamla datorer och tillbehör (skrivare, diskettstationer osv). En old school-mix av det bästa av två världar.
Google har en av världens största samlingar med servrar. Men det är väldigt få som har koll på deras servrar och serverhallar. De är nämligen extremt hemlighetsfulla med detta (läs: rädda för konkurrens). När Google t ex bygger en ny serverhall så brukar de göra det under ett annat företagsnamn.
Det är dock möjligt att hålla lite koll på Google och deras servrar. Alla servrar har nämligen IP-adresser, som givetvis kan spåras. På så sätt lyckades Pingdom kartlägga Googles serverhallar härom året. Då var det totala antalet 36 st serverhallar.
Men när det gäller insidan av hallarna så är väldigt lite känt. Deras första uppsättning med servrar är förvisso allmänt känd, men i övrigt har det varit mörkt. Tills alldeles nyligen.
Den första april öppnade nämligen Google dörrarna till en av sina serverhallar. De visade både hur hallen är konstruerad samt hur de har designat sina servrar. Och det är riktigt imponerande saker.
Google har länge varit miljömedvetna. Sedan 2007 har deras serverhallar, enligt egen utsago, varit koldioxidneutrala. När de bygger nya hallar så brukar de göra det i närheten av miljövänliga energikällor, såsom vatten- och vindkraftverk, och de använder gärna närliggande vattendrag för att kyla sina servrar.
Serverhallen som Google nu har berättat började planeras redan 2003 och byggdes 2005. Det är en av Googles äldsta hallar. Serverhallen rymmer 45 st containers, som var och en kan innehålla upp till 1 160 st servrar. Fullmaxat blir det 52 200 servrar, bara i denna hall.
Google har byggt hallen enligt principen ”power above, water below”. De är världsledande när det gäller effektiv energianvändning och kylningen av servrarna är likaså optimal. Faktum är att din dator använder mer energi under en sökning på Google än vad deras servrar använder för att hantera din sökning.
Här är en liten video med Googles serverhall och containers:
(teknikern i klippet är förövrigt extremt lik min ena lillebror)
Det är inte bara serverhallen som är extremt effektiv och miljövänlig. Även servrarna är specialanpassade. I grund och botten är det traditionella x86-servrar (vilket är fördelaktigt av kostnadsskäl), men de har strippats ner och designats om rejält.
Här är en video med en av Googles servrar:
En av de fräckaste sakerna med denna servern är strömförsörjningen. Traditionella strömaggregat, i servrar, använder både 12 volt (som kommer ur väggen) och 5 volt (som används i elektroniken). Konverteringen däremellan sker sedan i aggregatet, vilket även innebär att en del ström går till spillo.
Googles servrar har enbart 12 volts strömaggregat, med konverteringen inbyggd i servrarnas moderkort. Det innebär ett lägre spill av ström. Till detta har varje server även ett inbyggt 12 volts batteri, som ersätter behovet av externa UPS:er och ytterligare förbättrar strömeffektiviteten.
Att Google går ut och berättar om sina hallar och servrar är roligt, beundransvärt och positivt. Med kunskaperna från detta kommer fler serverleverantörer att kunna bli desto mer miljövänliga. I dessa tider, när miljöinsatserna minskar, behövs det fler företag som Google.
Pingdom är ett skönt gäng från Västerås. Dom är inte bara bäst på övervakning av tillgänglighet, dom har även bra humor och är rätt så nördiga av sig. Deras senaste blogginlägg är ett tydligt exempel på detta.
De har nämligen fyllespånat ihop ett sätt att skapa meningar i Leetspeak, utifrån IPv6-adresser (den nya standarden för IP-adresser).
Några exempel de tagit fram är 1ce:c01d:bee2:15:a5:900d:a5:11fe (ice cold beer is as good as life), 101:ca75:101:ca75:101:ca75:101:ca75 (lol cats lol cats lol cats lol cats) och 2007:15:900d:0:2007:15:90d:0 (root is good. root is god.)
Det här är verkligen hur roligt som helst. Kan ni gissa vad detta är?
411:7002:6a53:42e:631:0f19:2:05