Länkförkortare fixar inte IDN

Ni vet de där förhatliga länkförkortarna som alla slänger sig med på Twitter? De lirar inget vidare ihop med IDN-domäner, dvs domäner med tecken som å, ä och ö.

Det innebär att över 44 000 .se domäner (rätt så gamla siffror, sen tillkommer alla andra toppdomäner) inte funkar om du kör dem genom en tjänst som bit.ly, is.gd, tr.im osv osv.

Om du har en hemsida med en IDN-domän, fortsätt marknadsföra den med det (enkla) domännamnet (t ex räksmörgås.se). Men var noga med att IDN-domänen blir translittererad (skrivs om till domänen utan prickar) åt dina besökare, så att de kan använda olika länkförkortare för att tipsa om din hemsida.

Jag ska förövrigt fördjupa mig i RevCanonical, nu när jag kör WordPress i molnet. Förhoppningsvis att jag kan få fram en liten guide på hur man sätter upp en egen länkförkortare, som fungerar oberoende av andra domäner/aktörer osv.

SSWC i backspegeln

Sweden Social Web Camp är över. Jag har försökt samla mina tankar och intryck från helgen. Men det är svårt, om inte omöjligt, att sammanfatta det hela i ord. Superlativen räcker inte till.

Det var en helg fylld med intressanta och roliga människor och händelser, med minnen och kontakter som kommer leva vidare på nätet en lång tid framöver. Tack för allt Tomas och Kristin (och alla 280+ deltagare).

@ Sweden Social Web Camp (SSWC) Tjärö

Ursäkta det korta inlägget, men jag måste få smälta det här lite till. Fick med mig en massa intryck och idéer som jag kommer dela med mig av så småningom. Men till dess får det här räcka.

Det är innehållet som räknas

Joakim Jardenberg har idag skrivit ett inlägg där han efterfrågar en K-märkning av domäner, där vissa domäner ska bli frysta och skyddas från avregistrering.

Hans förslag baseras till stor del på ett tragiskt dödsfall, där en intressant bloggare gått bort och hennes blogg har gått förlorad pga en utgången domän (eller principen som sådan).

I all välmening, men det är ett riktigt dumt förslag.

Det är nämligen inte domänen som är intressant, utan dess innehåll. Att frysa domänen har ingen som helst betydelse om inte innehållet bevaras (webbhotellet/bloggtjänsten blir fryst likaså).

Och utifrån vilka kriterier ska en domän bli fryst? Jag förstår Jockes frustration över att den där bloggens inlägg har ersatts av Adsense-spam, men det går inte att frysa domäner pga personliga känslor eller liknande. Vems känslor (och vilka känslor) ska få bestämma det?

Om vi inför en K-märkning av domäner och det tar fart så kommer det bli ännu svårare att hitta bra/lediga domännamn. Internet kommer att bli statiskt, en levande gravgård. Det går helt emot principen om molnet. Och vem ska bekosta de K-märkta domänerna och deras innehåll?

Det är dumt, dumt, dumt. Och dömt att misslyckas.

En bättre lösning är istället att fortsätta utveckla arkiveringen av hemsidor genom projekt som Archive.org och Kungliga Biblioteket Kulturarw3. Då sparas innehållet och är åtkomligt oberoende av domäner.

Och ja, jag vet att det egentligen inte är innehållet, utan konversationen, som räknas. 😉

Lev hårt och dö ung, eller bli en del av molnet

Jag inledde min karriär i webbhotell- och domänbranschen för sådär en 10 år sedan. På den tiden erbjöd Hotmail ett par MB gratis e-post, Geocities förorenade nätet med bannerfyllda hemsidor och Telia var det största ombudet till .SE. Telekomföretagen erbjöd attraktiva priser och lösningar för internetuppkoppling, men om man ville ha en seriös hemsida och e-post, med en egen domän, så var man tvungen att sälja en njure.

Webbhotellen, som idag är .SE:s främsta återförsäljare, är ett resultat av telekomföretagens nonchalans i slutet av 90-talet. I deras ögon var webbhotellsverksamheten sekundär, något som var alldeles för ogynnsamt och som inte passade in i deras ordinarie tjänsteutbud. Deras arrogans skapade dagens webbhotellsmarknad, en marknad som idag på många sätt har passerat telekommarknaden.

När webbhotellen dök upp så var det ofta unga, hungriga och teknikintresserade personer (läs: nördar) som stod bakom företagen. Vi hade inga ingenjörsutbildningar, men däremot en massa jävlaranamma. Det fanns inga regler för hur webbhotellen skulle, eller inte skulle, agera. Vi erbjöd människor enkla och prisvärda lösningar för hemsidor och e-post. Oavsett om det handlade om att köra servrarna hemma i garderoben eller skramla ihop bättre begagnade datorer som fick agera servrar så fick vi (oftast) ihop det. Sveriges största webbhotell, Loopia, började t ex i ett kontor på 14 kvadrat.

Under årens gång har webbhotellen växt till sig. Idag är merparten av dessa företag väldigt seriösa aktörer, med gedigen organisation, kompetens och teknisk infrastruktur. Foliehattar och jolt-cola har bytts ut mot slipsar och lattemaskiner. Det är inte längre rock’n’roll.

Webbhotellen har blivit feta och nöjda

På samma sätt som telekomföretagen agerade tidigare, så agerar webbhotellen idag. Och på samma sätt har det dykt upp företag som fyller hålen hos webbhotellen. Det bästa av alla världar finns inte längre hos ett webbhotell. Nej, det finns istället hos specialiserade tjänsteleverantörer.

Om man vill ha den bästa e-postleverantören i världen idag så skaffar man sig Google Apps. Vill man ha det bästa hemsidesystemet så heter lösningen WordPress (eller Drupal, Joomla osv beroende på religiös övertygelse). En gemensam faktor merparten av dessa företag och lösningar är deras nära kopplingar till molnet.

Molnet, eller cloud computing, har blivit något av ett modeord. Men det handlar i grund och botten om att leverera en tjänst som behövs, när de behövs, till en kostnad som motsvarar tjänstens omfång och utförande (hur länge/mycket den används). I takt med att uppmärksamheten och kännedomen om molnet dessa tjänster ökar (först i de tekniska kretsarna, därefter hos allmänheten) så kommer webbhotellen att tappa kunder. Molnet är nämligen något av en mardröm för traditionella webbhotell, som ingenting älskar mer än kunder som bara betalar för sig och knappt använder deras tjänster. Därav den stora skepticismen till molnet hos många webbhotell.

Det finns dock två viktiga skillnader mellan telekomföretagen och webbhotellen

För det första så har många webbhotell inga andra tjänster att falla tillbaka på. Telekomföretagen hade vanlig telefoni, mobil telefoni, internetuppkopplingar osv. Om intresset för webbhotellens tjänster försvinner så kommer webbhotellen att rasa ihop totalt. För det andra kan webbhotellen anpassa sig och bli en del av molnet. Det är ingen liten uppgift, men om viljan och intresset finns kan webbhotellen som ställer om sig bli en del av framtiden istället för en notis i nätets spännande historia.

Oavsett vad så står alla webbhotell inför sin största utmaning hittills. Och det är detta vi kommer att diskutera under webbhotellsseminariet på Internetdagarna 2009.

Missa inte! Jonathan Sulo moderator för diskussionen kring ”Utmaningar på webbhotellmarknaden”, 3 nov klockan 15.30 på Internetdagarna 2009, Anmäl dig här Gå till programmet.

Playstation 3 på bantningskur

Sony bekräftade igår kväll det rykte som cirkulerat i tevespelskretsar över hela världen ett bra tag. PS3 Slim är deras nya version av Playstation 3. Det är fortfarande samma fina spelmaskin, fast i en mindre kostym.

PS3 Slim innehåller alla tidigare trevligheter (Blu-ray, Cell-processor osv), samt en hårddisk på 120 GB. De har lyckats krympa ner den med 32 % (om än att den ser ut att vara lite djupare).

Dessutom är den… *trumvirvel* …hela 34 % strömsnålare!

Den första versionen av PS3 drar ca 190 W och en nyare version (fast av samma modell) drar ca 150 W. PS3 Slim lär dra strax under 100 W, vilket t om gör den strömsnålare än Xbox 360 (den nyaste versionen drar ca 120 W). Ingen av dessa maskiner har dock en suck mot Nintendo Wii, som drar ynka 16 W.

En annan fin sak med PS3 Slim är att priset även har minskat. Efter att ursprungligen ha lanserats med ett pris på 6 loppor (som jag givetvis pyntade) så verkar det som att man kommer kunna få tag i en PS3:a för ca 3 papp (priset i Europa är € 299). Och PS3 Slim släpps över hela världen redan nästa månad.

Det enda smolket i bägaren är avsaknaden av bakåtkompatibilitet med PS2. Den första versionen av PS3 är bakåtkompatibel, men nyare versioner, inklusive PS3 Slim, är inte det. Sony låter snålheten bedra visheten.

Så, nu behöver jag bara övertyga min underbara fästmö om att PS3 Slim kommer att spara oss en massa pengar, tack vare den låga strömförbrukningen. Med tanke på att Playstation har en livslängd på ca 10 år (PS3 är inne på sitt tredje år) så borde det inte vara omöjligt.

Jag menar, om någon måste tänka på det här med att spara energi och vara miljövänlig så är det ändå jag. Eller hur? Det vore ju dubbelmoral annars serru.

Om inte annat kommer återbäringen i december. 😉