Joakim Jardenberg har idag skrivit ett inlägg där han efterfrågar en K-märkning av domäner, där vissa domäner ska bli frysta och skyddas från avregistrering.
Hans förslag baseras till stor del på ett tragiskt dödsfall, där en intressant bloggare gått bort och hennes blogg har gått förlorad pga en utgången domän (eller principen som sådan).
I all välmening, men det är ett riktigt dumt förslag.
Det är nämligen inte domänen som är intressant, utan dess innehåll. Att frysa domänen har ingen som helst betydelse om inte innehållet bevaras (webbhotellet/bloggtjänsten blir fryst likaså).
Och utifrån vilka kriterier ska en domän bli fryst? Jag förstår Jockes frustration över att den där bloggens inlägg har ersatts av Adsense-spam, men det går inte att frysa domäner pga personliga känslor eller liknande. Vems känslor (och vilka känslor) ska få bestämma det?
Om vi inför en K-märkning av domäner och det tar fart så kommer det bli ännu svårare att hitta bra/lediga domännamn. Internet kommer att bli statiskt, en levande gravgård. Det går helt emot principen om molnet. Och vem ska bekosta de K-märkta domänerna och deras innehåll?
Det är dumt, dumt, dumt. Och dömt att misslyckas.
En bättre lösning är istället att fortsätta utveckla arkiveringen av hemsidor genom projekt som Archive.org och Kungliga Biblioteket Kulturarw3. Då sparas innehållet och är åtkomligt oberoende av domäner.
Och ja, jag vet att det egentligen inte är innehållet, utan konversationen, som räknas. 😉