Amerikanska bilar, de e min stil

Idag drar Power Meet igång i Västerås. Världens största raggarträff har blivit en årlig tradition för mig, så imorgon bär det av till gurkstan. Ingen miljövänlighet i världen kan stoppa mig från de härligt mullrande och fasligt bensinslukande storblocken. 😉

Kolla bara hur trevligt det är:

(med reservation för att fylla, nakenhet, slagsmål och drägg kan tillkomma)

Fast egentligen så är det inte omöjligt att få Power Meet och dess bilar att bli miljövänliga. Åtminstone inte om man ska tro på Electroengine och deras True Electric-system. De har nämligen kommit på ett sätt att ersätta traditionella bensindrivna motorer med elektriska diton.

Enkelt förklarat så går det ut på att motorn, växellådan och differentialen plockas ut, för att ersättas med elmotorer som monteras på bilens drivaxlar och batterier som placeras ut på ett sätt som bibehåller den ursprungliga viktfördelningen. Batterierna är dessutom extremt effektiva och kan bytas ut individuellt.

Och de kommer snart börja bygga om befintliga bilar.

Men innan något sådant kan ske med en gammal jänkare så måste det ursprungliga motorljudet bevaras och återproduceras med precision. Att föreslå ett motorbyte för en raggare, utan rätt ljud, är annars bara att tigga om ett rejält kok stryk.

Hur som helst, i morgon är det Power Meet som gäller. Cruisingen brukar nämligen vara bäst på fredagen. Om du är i krokarna så får du gärna slå en signal. Jag lovar att svara så länge jag är tillräckligt nykter (ring innan lunch). Hej hej, bara kör! 8)

Cooling under PM 2007

Uppdaterat: Jens på KlimatSmart ringde precis och tipsade mig om att Västerås Stad klimatkompenserar för Power Meet i år. Som kompensation för de ca 13 000 bilar som förväntas komma dit så har de köpt utsläppsrätter motsvarande 74 ton koldioxid från Naturskyddsföreningen.

Även om jag personligen anser att utsläppsrätter bara är trams (det gör ingen faktisk skillnad för miljön, till skillnad mot t ex klimatneutraliseringen som vi kör med på Reklamfritt.se) så är det iaf ett steg i rätt riktning.

Back in business

Mitt föregående inlägg borde egentligen hetat ”Sommartider, hej då”. De senaste två veckorna har jag nämligen varit väldigt nedkopplad. Och avkopplad.

Med tanke på att jag arbetar med nätet och spenderar minst 15 timmar online varje dag så är 5 minuter på nätet varje dag ingenting. Det var egentligen inte min avsikt, tvärtom, men jag ångrar det inte. Jag vet ärligt talat inte när jag senast var så offline.

Vad har jag då gjort de senaste veckorna?

Det har varit full fart med och kring vårt hus. Sovrummet har fått ett nytt och vitt innetak, med slipade väggar (som ska målas inom kort). Sen har jag även dragit upp 8-9 gäddor (sjön vid oss är otrolig), sett två simmande snokar (varav en hade fångat en fisk), cyklat i skog och mark (och åkt vilse), kollat på en massa fotboll, blivit biten av mygg, myror och fästingar, grillat, druckit öl och (otroligt nog) badat utomhus. Sist men inte minst så har jag tagit det väldigt lugnt.

Idag är jag åter på jobbet, mer utvilad och taggad än jag varit på länge. Inspirationen är på topp och idéerna är många. Nu ska här utföras underverk! 🙂

Det stora eko-öl-testet

Det är inte alltid lätt att vara miljömedveten. I fredags testade jag alla eko-öl som jag hittade på Systembolaget. Tanken var att detta skulle ha blivit publicerat i lördags, men mitt huvud ville inte detsamma. Jag är tydligen inte 20 år längre.

Ölsortimentet på Bolaget varierar rätt så bra mellan olika butiker. På Värmdö (Mölnvik) finns det ett bra sortiment, med uppskattningsvis 100 – 120 olika ölsorter. Även vid Gullmarsplan är sortimentet bra (för er innerstadsbor).

Trots det stora utbudet så hittade jag bara 6 st eko-öl. Det är skandalöst.

Även om jag är rätt så resistent vad det gäller öl så är jag på inget sätt någon expert. Ölen konsumerades långsamt, med stegrande promilleordning, och jag varvade med vatten, både i glas och mun, för att kunna särskilja smakerna ordentligt.

Utan vidare fördröjning, här är mitt stora eko-öl-test! 🙂

Whitstable Bay

Whitstable Bay, 4,5 %, 22,40 kr.

Det här är en ljus ale med smått beska toner. Att det är rikligt med malt i den märks väl. Ölen slinker enkelt ner och eftersmaken är mild. Jag har druckit den vid ett tidigare tillfälle och kan varmt rekommendera den igen.

Oxford Gold

Oxford Gold, 4,6 %, 14,50 kr.

Här kommer en ale med karaktär. Även denna ale har en tydlig maltsmak, med en mild fruktton. Eftersmaken avtar dock väldigt snabbt. Det var en intressant variant, som är värd att testa om man vill ha lite mer smak.

Circle Master

Circle Master, 4,7 %, 23,50 kr.

Denna ale är väldigt besk inledningsvis. Smaken slår till ordentligt, men försvinner lika snabbt. Lite söt fruktsmak finns där också. Den var helt ok, men inte mycket mer.

Ekholmen

Ekholmen, 4,7 %, 28,90 kr.

Här hittar vi en distinkt och smått kantig smak, med små frukttoner, som stannar kvar rätt så länge. En positiv överraskning, med tanke på flaskans utseende. Prislappen är hög, men det kan det vara värt.

Åbro Sigill

Åbro Sigill, 5,2 %, 11,90 kr.

Detta var en väldigt mild öl. Om det är ölen i sig, eller det faktum att jag enbart druckit ale innan, låter jag vara osagt. Lätt och fruktigt utan kanter. Den är billig och läskande, inte helt fel en varm sommardag.

Falcon Special Brew

Falcon Special Brew, 5,7 %, 14,30 kr.

Det är mer smak i denna öl. Den har inte bara en viss skärpa, den luktar även lite säreget (illa). Vissa fruktsmaker antyds, men de avtar snabbt. Den är nästan lite sträv också. Kan inte rekommendera denna.

Till sist då, för att inte vara så där Anna Skipper-enerverande-och-jobbig, så testade jag även en öl som är väldigt anti-eko. Det här är en öl som är tillredd med ett innehåll som vanligtvis besprutas väldigt kraftigt. Jag snackar givetvis om bananer.

Wells Banana Bread Beer

Wells Banana Bread Beer, 5,2 %, 22,90 kr.

Det här är rätt så sjukt. Ölen luktar banan väldigt tydligt. Smaken påminner starkt om banana-skids (godiset med banan och kola). Kan funka i mindre mängder, men det är inget man dricker en hel kväll.

Uppdaterat: som David påpekade så borde jag nog utse en vinnare. Petitesser. 🙂

Om du vill ha en billig, lätt och svalkande eko-öl så är Åbro Sigill rätt val för dig. Personligen föredrar jag nog Whitstable Bay. Den kostar lite mer, men är desto mer smakrik. Ekholmen är valet för lyxlirarna.