Personligt

Gameshop vs. Gamestop

av

Jag är, som ni kanske vet sedan tidigare, en rätt så entusiastisk tevespelare. Det innebär att jag egentligen bränner alldeles på tok för mycket pengar på spel, maskiner, tidningar osv. Men jag gör det inte helt tanklöst.

Eftersom jag har spelat tevespel i över 20 år, samt själv arbetat på en spelbutik, så är jag väldigt medveten. När jag köper tevespel så har jag alltid prioriterat mindre butiker framför större kedjor, pga: kunskap/service samt pris/tillgänglighet.

Hos stora spelkedjor, såsom Game och Gamestop handlar det om att sälja. De som arbetar här är säljare, inte spelare, vilket reflekterar deras kunskaper. Nya spel ligger ofta 150-200 kr över priset hos de mindre butikerna och även om ett spel är dåligt så ska det rekommenderas. Om en kund är missnöjd så kan den alltid komma tillbaka och byta in spelet, med skamliga inbytespriser.

Hos mindre spelbutiker, såsom TV-spelsbörsen och Gameshop, handlar det mer om att tillgodose kundernas behov, så att de kommer tillbaka. Här arbetar oftast riktiga spelare, som knappast rekommenderar dåliga spel. Priserna är mycket rimligare, både på nya och gamla spel. Dessutom är inbytespriserna klart bättre här.

Jag har ett väldigt bra exempel på detta, bara från den senaste veckan.

I fredags var jag förbi Gamestop på Värmdö. Jag tänkte egentligen inte köpa något, men fastnade när jag såg GTA: Chinatown Wars för 399 kr. Eftersom det är vad de mindre butikerna brukar ta för ett nytt spel till Nintendo DS så plockade jag upp det.

Men när säljaren slog in spelet så visade det sig att det kostade 599 kr. Jag hajjade givetvis till och hänvisade till prismärkningen i hyllan. Säljaren kollade priset och sa att ”någon” hade skojat med prislappen. Det slutade med att jag gick därifrån utan något spel.

Igår åkte jag till Gameshop City, för att se om de hade samma spel där. Efter att ha sagt hej och snackat lite skit med butiksägaren så fick jag reda på att spelet var slutsålt. De hade inget på lager, men han kollade upp en leverantör som kunde leverera till nästa dag.

Eftersom det inte var deras ordinarie leverantör så blev priset lite högre. Ägaren sa att han inte skulle lägga på någon större marginal och frågade mig om det var ok. Så var givetvis fallet, det handlade ändå bara om 479 kr.

Det finns dock en baksida till de mindre spelbutikernas service och priser. De stora kedjorna har konkurrerat ut dem väldigt hänsynslöst. För inte alltför många år hade TV-spelsbörsen flera butiker i Stockholm (och en i Västerås). Nu är alla deras butiker stängda. Detsamma gäller flera andra mindre spelbutiker.

Den enda som har makt att se till så de små butikerna finns kvar, det är du och jag.

kina_tank

Uppdaterat: det slutade med att jag fick GTA för 399 kr. Gameshop är bara bäst. 🙂

Det stora eko-öl-testet

av

Det är inte alltid lätt att vara miljömedveten. I fredags testade jag alla eko-öl som jag hittade på Systembolaget. Tanken var att detta skulle ha blivit publicerat i lördags, men mitt huvud ville inte detsamma. Jag är tydligen inte 20 år längre.

Ölsortimentet på Bolaget varierar rätt så bra mellan olika butiker. På Värmdö (Mölnvik) finns det ett bra sortiment, med uppskattningsvis 100 – 120 olika ölsorter. Även vid Gullmarsplan är sortimentet bra (för er innerstadsbor).

Trots det stora utbudet så hittade jag bara 6 st eko-öl. Det är skandalöst.

Även om jag är rätt så resistent vad det gäller öl så är jag på inget sätt någon expert. Ölen konsumerades långsamt, med stegrande promilleordning, och jag varvade med vatten, både i glas och mun, för att kunna särskilja smakerna ordentligt.

Utan vidare fördröjning, här är mitt stora eko-öl-test! 🙂

Whitstable Bay

Whitstable Bay, 4,5 %, 22,40 kr.

Det här är en ljus ale med smått beska toner. Att det är rikligt med malt i den märks väl. Ölen slinker enkelt ner och eftersmaken är mild. Jag har druckit den vid ett tidigare tillfälle och kan varmt rekommendera den igen.

Oxford Gold

Oxford Gold, 4,6 %, 14,50 kr.

Här kommer en ale med karaktär. Även denna ale har en tydlig maltsmak, med en mild fruktton. Eftersmaken avtar dock väldigt snabbt. Det var en intressant variant, som är värd att testa om man vill ha lite mer smak.

Circle Master

Circle Master, 4,7 %, 23,50 kr.

Denna ale är väldigt besk inledningsvis. Smaken slår till ordentligt, men försvinner lika snabbt. Lite söt fruktsmak finns där också. Den var helt ok, men inte mycket mer.

Ekholmen

Ekholmen, 4,7 %, 28,90 kr.

Här hittar vi en distinkt och smått kantig smak, med små frukttoner, som stannar kvar rätt så länge. En positiv överraskning, med tanke på flaskans utseende. Prislappen är hög, men det kan det vara värt.

Åbro Sigill

Åbro Sigill, 5,2 %, 11,90 kr.

Detta var en väldigt mild öl. Om det är ölen i sig, eller det faktum att jag enbart druckit ale innan, låter jag vara osagt. Lätt och fruktigt utan kanter. Den är billig och läskande, inte helt fel en varm sommardag.

Falcon Special Brew

Falcon Special Brew, 5,7 %, 14,30 kr.

Det är mer smak i denna öl. Den har inte bara en viss skärpa, den luktar även lite säreget (illa). Vissa fruktsmaker antyds, men de avtar snabbt. Den är nästan lite sträv också. Kan inte rekommendera denna.

Till sist då, för att inte vara så där Anna Skipper-enerverande-och-jobbig, så testade jag även en öl som är väldigt anti-eko. Det här är en öl som är tillredd med ett innehåll som vanligtvis besprutas väldigt kraftigt. Jag snackar givetvis om bananer.

Wells Banana Bread Beer

Wells Banana Bread Beer, 5,2 %, 22,90 kr.

Det här är rätt så sjukt. Ölen luktar banan väldigt tydligt. Smaken påminner starkt om banana-skids (godiset med banan och kola). Kan funka i mindre mängder, men det är inget man dricker en hel kväll.

Uppdaterat: som David påpekade så borde jag nog utse en vinnare. Petitesser. 🙂

Om du vill ha en billig, lätt och svalkande eko-öl så är Åbro Sigill rätt val för dig. Personligen föredrar jag nog Whitstable Bay. Den kostar lite mer, men är desto mer smakrik. Ekholmen är valet för lyxlirarna.

Nötter istället för skit

av

Tvättmedel är skitiga grejer. Dom innehåller en massa kemikalier som varken är bra för miljön, dina kläder eller din hud. Om man har velat vara någorlunda miljövänlig med sin tvätt så har Grumme länge framstått som det enda alternativet. Men nu finns det en ännu bättre lösning.

tvattnotterTvättnötter, eller Sapindus, är nötter som odlas bl a i Indien. De innehåller ett naturligt tvålämne som heter saponin och som utlöses vid 30 grader. Nötterna tvättar ordentligt rent, bevarar färgerna och är helt fria från kemikalier. Tvätten blir även naturligt mjuk och skön.

Även bortsett från miljöfrågan så är tvättnötterna extremt intressanta. Ett kilo tvättnötter räcker ungefär ett år, om man tvättar 2-3 gånger i veckan. Och det kostar bara 150 kr. Med vanligt tvättmedel klarar du knappt en månad för det priset.

Tvättnötterna odlas utan bekämpningsmedel och de kommer med båt från Indien till Sverige. När nötterna är uttjänta (en nöt räcker ca 3 tvättar) så kan man kompostera dem. Jag har beställt en påse tvättnötter från Jordklok. Gör detsamma du också.

Stilla mitt hjärta

av

Inlägget jag skrev igår om Bineros blogg rörde, inte helt oväntat, upp en del känslor.

Utöver kommentarerna här i bloggen har jag även talat med flera personer med insyn. De som räknas. Och jag har förstått att min reaktion, om än att den var förståelig, kanske inte var helt berättigad. Åtminstone inte utåt sett.

Det finns saker som inte framgår av inlägget, men som påverkade dess utformning.

Jag är en känslosam människa. Gårdagens inlägg reflekterade detta. Om jag ser något som är rätt så kämpar jag för det, om jag ser något som är fel så kämpar jag mot det. Det är både på gott och ont.

Även om det var en sanningsenlig och personlig reflektion, så var inlägget inte fullständigt. Med facit i hand kan jag konstatera att det var fel av mig att publicera det. Jag får givetvis be om ursäkt för det.

Gårdagens inlägg kommer dock att kvarstå, med referens till detta inlägg. Allt i öppenhetens namn.

Här framöver tänker jag undvika att blogga om Binero. Mina erfarenheter där har varit en lärdom. Det jag har upplevt, och fortfarande upplever, efter Binero är av värde likaså. Men jag sparar detta till ett senare tillfälle. Jag har trots allt länge funderat på att skriva en bok om mina 10 år i domän- och webbhotellsbranschen.

Från och med nu kommer min blogg främst handla om webbhotell och domännamn i allmänhet, i kombination med företagande och marknadsföring. Till detta vill jag fortsätta reflektera över öppenhet och vänlighet. Mer ödmjukhet ska in likaså.

Samt min nya passion… miljön. 😉