Loopia skjuter sig själva i foten

Loopia har idag, efter en väldigt lång tids utveckling, lanserat ett nytt gränssnitt till Loopia Kundzon. Det gamla gränssnittet är förvisso rätt så snabbt, enkelt och logiskt strukturerat, men det är alltjämt en kvarleva från 2001. Det var faktiskt Sam som ursprungligen designade det. 🙂

Det nya gränssnittet hos Loopia är fräsigt, med en massa AJAX och grafiskt lull. Till en början tyckte jag att det var lite svårt att få en bra överblick, men de har löst navigeringen i toppen på ett smidigt och smart sätt (med menyer som expanderas/minimeras när man för muspekaren över dem).

Toppmenyn i Loopia Kundzon

Mitt första intryck av det nya gränssnittet för Loopia Kundzon är positivt.

Något som däremot inte är riktigt lika positivt är ”uppgraderingen” av deras webbhotellspaket. För att matcha/knäcka Binero så har Loopia utökat både trafik och utrymme i sina paket. Nu får man 5 respektive 10 GB utrymme hos Loopia. Hur bra som helst… eller?

Kollar man lite närmare så hittar man en väldigt ful detalj:

Loopias e-postutrymme

300 eller 500 MB utrymme för e-post är ingenting. Det är faktiskt så lite att det är skamligt. Hos Google får man 7 GB e-postutrymme helt gratis (eller 25 GB utrymme för ca 250 kr/år). Nej, det här är inte alls bra.

Nu kanske du tänker ”men vadå, jag kan ju köra hemsidan hos Loopia och lägga e-posten hos Google?”. Det är helt rätt (och något jag skulle rekommendera), men det är helt emot Loopias tidigare uttalanden om hur de ska leverera tjänster till sina kunder.

Förra året var nämligen Jimmie Eriksson, som är kontorschef på Loopia, en av talarna på Internetdagarna. Under ett seminarium om Googles hot mot webbhotellen så avfärdade han detta hot genom att påstå att kunderna föredrar att samla sina tjänster hos en leverantör (klicka här för bilder och ljudinspelning).

Med en ”officiell inställning” som detta är Loopias e-postutrymme ett skott i foten på dem själva, eller ett slag i ansiktet på deras kunder. Deras påstående om att detta är en uppgradering (med tillhörande skrattretande pressrelease) är direkt missvisande och det faktum att det är omöjligt att fritt fördela utrymmet mellan hemsida och e-post är tragiskt (”Full frihet!”, my ass).

Så, gör om och gör rätt nu Loopia. Jag vet att ni kan det.

Stilla mitt hjärta

Inlägget jag skrev igår om Bineros blogg rörde, inte helt oväntat, upp en del känslor.

Utöver kommentarerna här i bloggen har jag även talat med flera personer med insyn. De som räknas. Och jag har förstått att min reaktion, om än att den var förståelig, kanske inte var helt berättigad. Åtminstone inte utåt sett.

Det finns saker som inte framgår av inlägget, men som påverkade dess utformning.

Jag är en känslosam människa. Gårdagens inlägg reflekterade detta. Om jag ser något som är rätt så kämpar jag för det, om jag ser något som är fel så kämpar jag mot det. Det är både på gott och ont.

Även om det var en sanningsenlig och personlig reflektion, så var inlägget inte fullständigt. Med facit i hand kan jag konstatera att det var fel av mig att publicera det. Jag får givetvis be om ursäkt för det.

Gårdagens inlägg kommer dock att kvarstå, med referens till detta inlägg. Allt i öppenhetens namn.

Här framöver tänker jag undvika att blogga om Binero. Mina erfarenheter där har varit en lärdom. Det jag har upplevt, och fortfarande upplever, efter Binero är av värde likaså. Men jag sparar detta till ett senare tillfälle. Jag har trots allt länge funderat på att skriva en bok om mina 10 år i domän- och webbhotellsbranschen.

Från och med nu kommer min blogg främst handla om webbhotell och domännamn i allmänhet, i kombination med företagande och marknadsföring. Till detta vill jag fortsätta reflektera över öppenhet och vänlighet. Mer ödmjukhet ska in likaså.

Samt min nya passion… miljön. 😉

Öppenhet varar längst

Uppdatering: läs följande inlägg först.

Lite tidigare här i veckan publicerade Internetworld en intervju med Anders Aleborg, angående Bineros blogg. Där berättar Anders att bloggen är bland det bästa företaget har gjort, att bloggandet upptar en kvarts tjänst men att det definitivt är värt det.

Från början var han lite skeptisk:

– Hur ska jag hinna blogga? tänkte jag. Men jag ändrade åsikt ganska fort. Det är kul att blogga!

Det här fick mig att fnittra lite.

Faktum är att jag har skrivit praktiskt taget varenda en kraftigt övervägande majoritet av alla inlägg i Bineros blogg, från dess att vi började blogga till dess att jag lämnade företaget. De som tidigare följde den bloggen har säkert redan förstått det, med tanke på att mitt språk och mina uttryck genomsyrade den rätt så väl.

Inläggen publicerades under olika namn enbart för att det skulle se ut som att hela företaget bloggade. Men jag var väldigt ensam och motarbetad. När jag efterfrågade hjälp, underlag eller respons från mina kollegor så fick jag oftast kalla handen.

Det är rätt så långt från den bild som Anders nu försöker förmedla.

Jag får tillägga att det faktiskt hände att jag fick förslag till blogginlägg från mina kollegor. Dessa fick jag justera, komplettera och illustrera innan publicering. Under två års tid handlade det om ungefär 10-15 inlägg.

Nu kanske det låter som att jag är bitter över att Anders försöker ta åt sig äran för Bineros blogg. Men så är inte fallet. Jag vet vad jag har gjort och de som känner mig vet det likaså. Det är det viktigaste av allt, det är det som räknas.

Jag vill heller inte smutskasta Binero. Binero har gjort många bra saker för hela webbhotellsbranschen och ingen enskild person kan ta åt sig äran för allt det. Inte jag heller.

Jag vill bara, återigen, trycka på för mer öppenhet.

Öppenhet i sociala medier, som bloggar och microbloggar, handlar inte bara om att lyfta fram sig själv i enbart positiva ordalag, så som det fungerar med t ex traditionell PR. Det handlar lika mycket om om att vara mänsklig och visa att man har fel och brister.

Bineros bästa blogginlägg är de som handlade om driftstörningarna med VonAnka. Jag skrev dessa, med hjälp av driftteknikerna på Binero, och jag var löjligt noggrann med att få ut så mycket och detaljerad information som möjligt. Om man läser dem idag kan man se hur desperat och villrådig hela situationen var.

Driftstörningarna föranledde även den automatiska driftinformationssidan hos Binero. När jag först föreslog en sådan sida så föll det inte i allför god jord. Men efter alla driftstörningar, med tillhörande detaljerade blogginlägg och kommentarer, så förverkligades sidan till slut.

Pricken över i:et med VonAnka var Office Space-klippet. Även om VonAnka inte slutade strula med detta (villrådigt som sagt) så visade det vår mänsklighet och frustration, vilket fick våra kunder att visa sympati.

Binero Office Space

Mig veterligen har dock varken Anders eller Göran sett Office Space än.

Det finns ändå ett par saker jag ångrar med mitt bloggande hos Binero.

Innan jag började blogga hos Binero så hade jag, som vissa av er kanske minns, en personlig blogg. Den var jag tvungen att lägga ner, för att fokusera på Bineros blogg. Vissa saker jag skrev personligen, såsom min skarpa kritik av .SE, var nämligen inte ”så lämpligt” för Binero.

Det var inte bara personligen som jag censurerades. Ett flertal inlägg som jag skrev på Bineros blogg plockades bort av andra medarbetare på företaget (som noterat av bl a Surftown). Jag säger inte att alla mina inlägg var bra, men de var ändå ärliga och uppriktiga försök till inlägg.

Det är bättre att publicera och rätta, med ursprunglig text kvar, än att radera allt.

Kontentan av detta är: öppenhet är ärlighet, även när det gör ont. Det här är ett blogginlägg som är extremt ärligt (och som kan göra ont om Binero ger sig på mig).

Men nog om detta.

I intervjun hos IW berättar Anders även att Binero ska börja blogga mer frekvent. Frekvensen har minskat sedan jag försvann, vilket tycks ha smittat av sig på övriga bloggande webbhotell (det är snart en månad sedan Surftown senast bloggade).

Jag hoppas verkligen att Binero kan hålla bloggfanan högt i webbhotellsbranschen och att deras blogg inte förvandlas till en slentrianmässig och tråkig PR-maskin, utan att den kan fortsätta vara ärlig och intressant. Heja Binero! 🙂

OBS: under 2007 skrev Anders faktiskt detta blogginlägg helt själv.

Flytta din e-post, snabbt och enkelt

När man byter webbhotell så brukar e-posten vara den svåraste nöten att knäcka. Även om det teoretiskt sett är rätt så enkelt (som jag har förklarat här), så gäller det ändå att hålla tungan rätt i mun. Om man inte är alltför tekniskt bevandrad så kan det lätt bli en övermäktig uppgift.

Men nu kan detta problem vara ett minne blott, tack vare YippieMove.

YippieMove är en ny webbaserad tjänst som avsevärt förenklar flytt av e-post mellan olika leverantörer (t ex från ett webbhotell till Gmail). Det enda man behöver göra, förutom att förbereda sina e-postkonton, är att uppge sina användaruppgifter. Sen kopierar YippieMove all e-post från den gamla till den nya leverantören.

Här kan ni se hur det fungerar:

The world's easiest email transfer tool

Det är även möjligt att kontrollera status på e-postflytten och att använda färdiga leverantörsprofiler (där bl a Loopia, Spray och Telia finns med). Att flera svenska leverantörsprofiler finns med beror på att YippieMove till stor del är utvecklad av svenskar. Bra där! 🙂

YippieMove är inte gratis, men långt från dyrt. Det kostar ungefär 125 kr att flytta ett e-postkonto och det är något som jag gladeligen hade betalt när jag flyttade min e-post från Binero till Gmail.

En av de fräckaste sakerna med YippieMove (och något som alla webbhotell där ute bör notera) är att man kan integrera denna tjänst i sin egen verksamhet. På så sätt kan man göra det väldigt enkelt för sin kunder att flytta in (och ut).

En eloge till Jimmy

Denna vecka är sista veckan för Jimmy BergmanLoopia. Nu kommer han istället att göra Sam & c:o sällskap på Pingdom.

Om jag inte minns helt fel så var Jimmy medarbetare nummer 7 på Loopia. Tillsammans med Daniel, som är driftansvarig på Loopia, underrättade han många underverk i vår tekniska miljö. Jimmy är hjärnan bakom stora delar av Loopias DNS-tjänst och den som förverkligade DNSSEC.

På många sätt påminner Jimmy om mig. Han är inte alltid så värst renrakad och prydlig, men desto mer smart, kvicktänkt och skicklig på att uttrycka sig. Dessutom har han en oslagbar humor. Han kom t ex på det bästa aprilskämt som Loopia någonsin har kört (LoopiaFINGER).

När Loopia ursprungligen byggdes upp så skedde det med en filosofi om att våra medarbetare skulle bli kvar länge hos oss. I en stad som Västerås är det möjligt. Det skapade även en särskild känsla på företaget, en bättre och mer vänlig stämning.

En gång Loopian, alltid Loopian.

Även om det var ett bra tag sedan jag lämnade Västerås så saknar jag fortfarande människorna och gemenskapen på Loopia väldigt mycket. Detsamma kan jag inte säga om Binero. Jimmy är en av de främsta orsakerna till detta och jag är övertygad om att han kommer utföra storverk på Pingdom.

Östermalm – Jimmy